lördag 20 januari 2018

Lördagsgodis 2018 vecka 3

Trots sjukstugan här hemma så finns det godsaker!

Godisbit nr 1
Att inte bli smittad. Måste nog tycka att det är en bra godisbit att mannen min och jag fortfarande inte har däckat så som sonen gjorde. Vi går ju här och känner efter: jo, det skaver lite, halsen känns lite tjock ... eller nä, det gör den inte!

Vågar man hoppas på att vi klarar oss?

Trädet är helt fullt med solmogna citroner!
I år har det haft den otroligt dumma idén att mogna nästan samtidigt.
Så har det inte varit de andra åren.

Godisbit nr 2
Lemon Curd! Jag vet, det är många som inte gillar detta söta men jag älskar det och det gör även sonen. Det är ju inte så att vi äter det varje dag och därför blir det ju speciellt när jag väl gör en burk, passar bra till den som är lite sjuklig också. Friskt syrligt, sött och fullt med C-vitaminer.

Tryckkokaren! Eller det är ju två kastruller och ett lock är det.

Godisbit nr 3
- Vad ska vi tryckkoka till middag i dag då? frågade jag mannen min. Han skakade bara på huvudet och himlade med ögonen.

Haha, det är så himla kul att tryckkoka saker! Ja, mat då alltså. Det blir bra och det går ju så fort! Broccolisoppan blev supergod, kycklingsoppan jag experimenterade fram blev delikat, den serbiska bönsoppan pasulj börjar arta sig, julens risgrynsgröt gick snabbt, förra veckans köttgrytesoppa mustigt god. I kväll är siktet inställt på gulaschsoppa. Det blir väl en gryta av det i stället. Haha! Kikärtor har kokats, en del ligger nu i påsar i frysen medan resten blev hummus. Funderar på att prova göra egna vita bönor i tomatsås, modell Heintz ...

- Ska du tryckkoka allt nu? suckar mannen min.

Nä, inte allt men allt det där jag inte hittills gjort för det tagit sådan evinnerlig tid! Haha, så kul!

torsdag 18 januari 2018

Spanska skolan - del 12: Ausencia

Den här veckan har det varit sjukstuga här, det vill säga sonen har legat nedbäddad med feber samt hostat och snorat. En klassiker.


Så i och med att sonen denna veckan varit sjuk så har han varit frånvarande från skolan och det är det som ausencia i rubriken betyder, frånvaro.

Jag har nämnt det tidigare att sonen har fått ausencia på några lektioner när han har haft sin extraspanska. Dessa har tagits bort när jag har påpekat det för hans lärare. Rätt ska ju vara rätt!

Vid skolstarten i den spanska skolan frågade jag Sekreterare Fernando hur det gick till om barnet blev sjukt, var skulle vi anmäla det? Men nä, vi behövde inte anmäla det utan bara skicka med en lapp första dagen sonen kom tillbaka. OK, kändes ju lite konstigt att inte informera om varför sonen var borta från skolan men jaja. Ny skola - deras rutiner.

Peppar peppar så har sonen varit frisk hela hösten men vi lät honom ju vara borta från skolan den där klämdagen i början av december. Jag hade några dagar lämnat in blanketten som var gjord för detta ändamålet och sagt att sonen inte skulle komma den dagen och Fröken Otilia sa bara OK. Frid och fröjd, tänkte vi.


Sedan sa det pling och plong i appen iPasen. 6 stycken ausencia. Vad i h-e!?

I förra veckan hade jag ett möte med Fröken Otilia och högst på min lista med frågetecken stod detta med frånvaro. Vad är det som gäller? Vad innebär det?

Jo, så här är det: om barnet inte är i skolan en lektion så blir det en ausencia, är barnet borta hela dagen blir det följaktligen sex stycken eftersom det är sex lektioner varje skoldag. Det finns två saker som är giltiga orsaker till frånvaro och det är dessa:
  • Sjukdom
  • Besök hos polis eller annan typ av myndighet (för pass, NIE osv)
För att det ska vara justificada, giltigt, så måste man ha ett intyg från läkaren eller från myndigheten. Har man inte detta intyget så blir det en ausencia injustificada, ogiltig frånvaro. Har man många sådana på en månad kan det börja bli problematiskt, har man fler än 30 stycken så måste skolan kontakta socialen som sedan kontaktar föräldrarna för att reda ut varför barnet inte går till skolan, skolplikten råder även i Spanien. För oss som är "vanliga föräldrar" och som skattar vår son och hans utbildning högst i våra liv känns det ju skrattretande. Men det är ju tyvärr som alltid att det finns de som inte kan eller vill sköta sina barns skolgång så då får alla göra på detta sättet.


Det innebär att om barnet är hemma för en släng med feber, huvudvärk eller annat lindrigt och hanterbart så måste man åka till läkaren för att få en papperslapp. Då vi i vår familj anser att sjukhus är något man åker till för att få hjälp med vård så åker vi inte till läkaren för att få ett papper. Det är det inte värt för gu vet vad annat man plockar upp när man är där! På måndag när sonen ska tillbaka till skolan efter en veckas frånvaro så kommer jag att skicka med en lapp och ett foto som visar febertermometerns 39,1 grader. Det får räcka så. Särskilt som jag i måndags morse i alla fall skickade ett mail till fröken Otilia och sa att sonen inte skulle komma varpå hon svarade att hon också låg nedbäddad och det var många i skolan som var i samma tillstånd.

Skärmdump från iPasen

Som sagt, någon måtta får det vara. Dessutom har jag sett att några av de röda ausencias injustificadas på något sätt har ändras till gröna justificadas. Intressant ... Hur ska vi få dem alla gröna?

lördag 13 januari 2018

Lördagsgodis 2018 vecka 2

Den här veckan bjuder jag på några riktigt mumsiga godisbitar!

Godisbit nr 1
Köttgryta i tryckkokare! Jag brynte grytbitar av nöt samt lök och vitlök, la det tillsammans med morötter, selleri, paprika, champinjoner och rättika (vilket verkar vara vanligt som gryttillbehör här i Spanien) i stora bitar (så de lätt kan plockas bort av herrarna som inte gillar kokta grönsaker), med bujongtärningar, krossade tomater, salt, peppar, lagerblad, vatten samt någon deciliter rödvin. På med locket, 45 min under tryck och häpp! Klart! Som om det kokat i 2-3 timmar!

Det blev en supergod ... soppa? Jag hade i alldeles för mycket vätska, haha! Men nu vet jag det till nästa gång.


Godisbit nr 2
Sonens nya fina bälte! Han har graderat i judo från gult till orange bälte, han hoppade över halvsteget gul-orange bälte! Vi såg tyvärr inte graderingen för den gjordes under en vanlig träning men han sken som en sol när jag hämtade honom! Vår duktige kille!

Godisbit nr 3
Min mamma och pappa ska komma hit i påsk! Biljetterna bokade! Äntligen, det är alldeles för länge sedan nu!

lördag 6 januari 2018

Lördagsgodis 2018 vecka 1

Årets första godispåse! Och eftersom det i dag är den spanska julaftonen och alla sitter med ett stort bakverk på fikabordet så är det det där bakverket som godispåsen helt kommer handla om.


Godisbiten Roscón de Reyes
Så vad är då en Roscón de Reyes, kungarnas krans/ring (Hittar ingen riktigt bra översättning, någon som vet bättre?)? Jo, det är som en stor vetekrans men utan det som vi i Sverige fyller våra kransar med. En rund ring i bulldeg och den garneras på toppen med confiterad frukt av körsbär, apelsinskivor och andra färggranna frukter. Den toppas med sockerlag, pärlsocker och flagad mandel. Traditionellt delas den itu och fylls med ett lager vispad grädde.


Det finns även varianter där man fyllt brödringen med kräm av choklad, nougat eller annat gott.


Det här är ett mycket traditionsfyllt bakverk som har sitt ursprung i Frankrike och 1300-talet, om jag förstått det rätt. Recepten är många och tipsen ännu fler. Här är ett på Los Tragaldabas, vet inte om det är bra men hon har de mest vackra matlagningsfotografier jag sett! Bläddra lite i hennes blogg och njut även om ni inte förstår spanskan (tror jag nämnt den förut men den är värd att nämna igen).

Tillbaka till kungakransen!

Det ligger något där!
Som mamma så fuskar man och lyfter på locket och ser var så att sonen får den biten.

Vanligtvis är bakverket fyllt med mer än bara grädde eller choklad: den gömmer även en present samt något som ingen vill ha! Förutom jag då, kanske ...

När jag köpte årets roscón de Reyes så frågade jag i kassan om det var någon present i och hon svarade
- Si ningún regalo, no es un roscón! Så ingen present, inte en roscón ...

Guldkronan samt de figuriner sonen har (vi missade köpa en roscón förra året),
den vise mannen är årets tillskott, ugglan var den första han fick här i Spanien.
Längst fram ligger den skrynkliga bönan.
Den tänker jag lägga i vatten ett dygn och sedan stoppa ned i jorden.
Kanske kommer det upp något!

Presenten brukar vara en liten porslinsfigur och den som får den i sin bit blir krönt till kung eller drottning över tillställningen och får bära den medföljande guldkronan.

Vad är det då ingen vill hitta i sin tårtbit? Jo, någonstans i grädden ligger det också una haba, en favaböna. Den som får den får betala för nästa års Roscón de Reyes. Eller för den på bordet, olika information och kanske olika traditioner i familjerna. Dessutom är det lite olika traditioner om man är i Spanien, Mexiko eller andra länder där Día de los Reyes Magos firas i dag med en Roscón de Reyes.

He aquí el Roscón de Reyes, tradición de un gran banquete en el cual hay dos sorpresas para los que tengan suerte. En él hay, muy bien ocultas, un haba y una figura;el que lo vaya a cortar hágalo sin traversura. Quién en la boca se encuentre una cosa un tanto dura, a lo peor es el haba, o a lo mejor la figura. Si es la haba, lo encontrado, este roscón pagarás, mas si es la figura, coronado y Rey serás.

Den här lappen låg i paketet, berättar om figurinen och bönan.

Första året vi firade jul Spanien köpte vi en klassisk Roscón de Reyes på Carrefour och den var riktigt god. Efter jul passade vi även på att köpa ett paket innehållandes mindre bitar med olika fyllning. År två köpte vi en till på Carrefour medan år tre glömde vi bort det. I går köpte jag en på Lidl och det gör jag inte igen, den var inte god! Smakar mest bittermandel ... Grädden har de gjort något med så den är hård, nästan smulig! Helmysko. Jaja, jag hade inte tid att åka runt till fler butiker men nu vet jag det. Den köper vi inte igen även om den var vacker (den ni ser på fotona) och det var många som köpte.

Till sist måste jag nog rätta mig själv lite: spanjorerna sätter inte fram den på fikabordet. De fikar ju inte, det är det ju bara vi svenskar som gör!

¡Feliz Navidad!

onsdag 3 januari 2018

En dag i Málaga

Sonen hade fått en del julklappar och födelsedagspresenter som "presentkort", dvs titta ut en klocka och ny skrivbordsstol så betalar vi mm. Ja, inom rimliga gränser så klart. Så vi begav oss in till Málaga i dag.

Hade jag fått bestämma själv hade vi åkt några timmar senare så att vi kunnat få njuta av julbelysningen men nähäpp, jag blev nedröstad. Igen. Mitt på dagen blev det. Men det var njutbart det med eftersom det var strålande solsken och nästan 22 grader.


Men tänk så vackert detta hade varit i mörkret ....


Den stora granen. Och julkulorna där till höger. Det är en gigantisk klocka också där framför julkulorna, det satt ett gäng småungar under klockan.


Alltså kolla! Hur fint hade det inte varit i mörker!


Den som kände för det kunde även börja ladda upp inför den spanska påsken ...


Vi gick förbi en italiensk restaurang och jag hör åter igen den där kören från mina herrar: "åh ... pizza ...!" så det bestämdes att vi skulle äta pizza där. Mannen min tog sin vanliga calzone där skinkan var innanför men ost och tomatsås låg på toppen!  Sonen tog en Margherita och jag tog en A'Balsamica med skinka, ruccola, parmesan, körsbärstomater  samt balsamvinäger på det ... Supergott! En öl, en Fanta och en flaska med kolsyrat vatten beställde vi in och kvittot berättade att det kostade oss 11,37 € per person. Smart! OK, nu delade vi ju inte på någon nota men bra info om vi hade varit ett sådant sällskap.

Restaurangen heter Terra Mia och det stod folk på kö för att komma in! Och det var verkligen supergott!


På vägen tillbaka till parkeringen gick vi förbi ett bygge.


Intressant! De hade liksom grävt ut allt men sparat ramen!


Bara väggen kvar! Jag tycker det är otroligt fascinerande att de gör på detta sättet. Sparar den vackra exteriören!


Och visst är den vacker!